VÄLKOMMEN TILL AKTUELLT I LANTBRUKET FÖR ODLINGSSÄSONGEN 2010!!   Kursiv stil = nyuppdaterat material!!                                                12.7.2010.

Fastställt angrepp av WDV i höstvete!

Vi har på Sällskapets område hittat angrepp av vetedvärgsjuka i höstvete som direktsåtts i vall. Angreppet har fastställts genom analys hos MTT. Vetedvärgsjukan sprids av den randiga dvärgstriten och den huvudsakliga spridningen till fältet sker på hösten medan spridningen inom fältet sker på våren. Vårspridningen gynnas av luckiga fält.

Dvärgstritens spridning till höstvete gynnas av tidig sådd, direktsådd av höstvete efter höstvete och all sådd i åkrar som är lättbearbetade med rikliga växtrester och där en grön brygga av levande spillsäd uppkommer. Förra gången svårare angrepp av WDV förekom på Sällskapets område var år 2004.

En eventuell kemisk bekämpning av dvärgstriten skall göras i 1-1,5 bladstadiet men graden av förekomstens riklighet är svår att konstatera även med hjälp av limfällor och effekten av kemisk bekämpning är begränsad! Dessutom är inte alla dvärgstritar bärare av WDV-virus.

Angreppen syns nu som röd/gulfärgning av veteplantornas blad, tillväxten avstannar och axbildningen störs/upphör. Enstaka angripna plantor kan nu hittas i många fält men spridning av angreppen torde inte mera förekomma. Svårt angripna fält ger en minimal skörd!

I Sverige anser man att det säkraste sättet att minimera riskerna för angrepp av WDV i höstvete är en litet försenad sådd i en välplöjd åker utan växtrester och gröna bryggor.

Tillräckliga regn i maj ökar risken för angrepp av vetemyggor.
Eftersom regnmängderna i maj i år på sina håll varit rätt rikliga ökar riskerna för angrepp av vetemyggor. Dessa skall observeras och vid behov bekämpas med pyretroider under lugna, varma kvällar om ett flertal flyger upp per m2 vid nedböjning av vetebeståndet. Gränserna är >75 röda eller >150 st gula vetemyggor/m2.  Vetemyggorna kan vara svagt gulfärgade eller röd/orangefärgade och de är ca 3 -5 mm långa.

Bekämpningen av vetemyggor kan vid behov kombineras med svampbekämpning.

Angrepp av svampsjukdomar i vårsäd

I allmänhet har förekomsten av svampsjukdomar i vårvetena hittills varit rätt litet. Hittills har man främst i direktsådda eller i lättbearbetat sådda fält med veteförfrukt påträffat svårare angrepp av främst vetets bladfläcksjuka även kallad DTR. Tidiga angrepp syns som ca 2-3 mm stora mörkbruna fläckar med ett ljust ”öga” i mitten. Då angreppet breder ut sig blir fläckens färgning mera brun-brungul och kanterna blir mera diffusa.

I tidigare sådda, frodigare kornbestånd har angrepp av bladfläcksjuka tagit fart. Fälten med redan nu hotande angrepp har ofta varit sådda med obetat utsäde.

Om svampsjukdomsangreppen allmänt nått det tredje bladet uppifrån torde en svampbekämpning vara lönsam i fält med god skördepotential. När det gäller korn bör det vara producerat med tanke på maltkorn för att bekämpning skall vara lönsam.

Det nu rådande vädret med höga temperaturer, gassande solsken och inga regn gör att man kritiskt måste granska sina fält vad beträffar skördepotentialen. Fält som redan nu lider av torka lönar sig sällan att bekämpa!

Sista tidpunkten för svampbekämpning är vid sädens blomning, - karenstiden för de flesta svampbekämpningsmedlen är 35 dygn!

Kontrollera förekomsten av flyghavre:
Flyghavren börjar nu bilda vippa i de tidigaste sådda fälten varför granskningen av åkrarna bör inledas. Granska även trädor och skiften där kemisk flyghavrebekämpning utförts. Plocka genast när de första vipporna upptäcks, sätt hela plantan i en plastsäck och bränn upp den. Upprepa granskningen med ca 2 veckors mellanrum 2-3 gånger per sommar.

Lokala angrepp av chokladfläcksjuka i bondböna

Det tidigare rätt regniga vädret har fört med sig angrepp av chokladfläcksjuka i bondböna. Angreppen syns som någon - några mm stora chokladbruna fläckar på bladen. Fläckarna kan också efterhand breda ut sig till områden som omfattar en större del av bladen. Oftast blir inte angreppen så svåra speciellt om vädret fortsätter torrt som det utlovats.

Kom ihåg att göra skiftesvisa anteckningar för grödorna!
Kom ihåg att efterhand göra de skiftesvisa anteckningar som reglerna för miljöstödet förutsätter så länge som bekämpningarna är i färskt minne!! För bekämpningarnas del antecknas bekämpningsdatum, preparat och bruksmängd. KOM IHÅG ATT REDOGÖRA FÖR BEKÄMPNINGEN BÅDE PÅ OCH YTTER OM EVENTUELLA GRUNDVATTENOMRÅDEN!!  ELY-Centralens granskningar har redan inletts. I år granskas bara ca 5 % av gårdarna men ofta granskas gårdens alla skiften.

Ärtvecklarfällor utsatta i västra och östra Nyland

I de ärtvecklarfällor vi har utsatta på sällskapets område har förekomsten av ärtvecklare hittills varit rätt ringa både i västra och östra Nyland. Gränsen för hotande mängd är tio ärtvecklare per någondera fälla två observationsgånger i rad. Vid de senaste noteringarna har denna gräns nu överskridits i östra Nyland men inte i västra Nyland. Eventuell bekämpning bör ske i slutet av blomningen.

Notera vid all bekämpning:

OM ÅKRARNA LIGGER PÅ GRUNDVATTENOMRÅDE MÅSTE MAN FÖRST TA REDA PÅ VILKA MEDEL SOM ÄR TILLÅTNA EFTERSOM TVÄRVILLKOREN BEGRÄNSAR MÅNGA MEDELS ANVÄNDNING!

Tryck på  denna länk  för att komma till listan på medel vars användning är förbjuden på grundvattenområden eller om det finns begränsningar bl.a. i möjligheten att använda medlet i fråga flere år i rad!!!

Märk att medel som inte finns upptagna på Eviras lista över bekämpningsmedel INTE är tillåtna att användas som bekämpningsmedel!!

Sannolikheten för angrepp av bomullsmögel i oljeväxter

Det hittills och nu rådande torra vädret gör att sannolikheten för angrepp av bomullsmögel minskar. För att risken skall vara klart förhöjd borde det ha regnat > 30 mm under de tre senaste veckorna före blomning. På skiften med ansträngd växtföljd, där det regnat mera och där angrepp förekommit tidigare skall eventuell bekämpning göras under fullblomning för optimal effekt!

Sockerbetor: