VÄLKOMMEN TILL AKTUELLT I LANTBRUKET FÖR ODLINGSSÄSONGEN 2010!!   Kursiv stil = nyuppdaterat material!!                                                26.7.2010.

Angrepp av svampsjukdomar i vårsäd

Om svampsjukdomsangreppen allmänt nått det tredje bladet uppifrån torde en svampbekämpning vara lönsam i fält med god skördepotential. När det gäller korn bör det vara producerat med tanke på maltkorn för att bekämpning skall vara lönsam.

Det nu rådande vädret med höga temperaturer, gassande solsken och inga regn gör att man kritiskt måste granska sina fält vad beträffar skördepotentialen. Fält som redan nu lider av torka lönar sig sällan att bekämpa!

Sista tidpunkten för svampbekämpning är vid sädens blomning så tidpunkten är förbi för de skiften som såtts tidigare. Notera att karenstiden för de flesta svampbekämpningsmedlen är 35 dygn!

Risk för vitaxighet

Eftersom förhållandena var goda då axanlagen bildades på våren är risken stor för att axen inte fylls helt i nu rådande torra förhållanden. Följden blir ax med vita toppar som vilka är svårurtröskade.

Angrepp av kålfjärilens larver i oljeväxter

Speciellt i oljeväxtfält som inte alls eller bristfälligt bekämpats mot rapsbaggar är förekomsten av kålfjäril oroväckande stor. Det är nu fråga om kålfjärilens andra generation och i tidigare sådda fält den andra generationens larver som äter upp alla mjuka delarna av oljeväxtbestånden. Slutresultatet är bedrövande med bara växtlighetens ”benrangel” kvar!!

Kontrollera förekomsten av flyghavre:
Flyghavren har bildat vippa och börjar drösa varför granskningen av åkrarna brådskar. Granska även trädor och skiften där kemisk flyghavrebekämpning utförts. Plocka genast när de första vipporna upptäcks, sätt hela plantan i en plastsäck och bränn upp den. Upprepa granskningen med ca 2 veckors mellanrum 2-3 gånger per sommar.

Sädesbladlöss finns nu i främst vårvete och havre.

Den senaste tiden har det lokalt dykt upp sädesbladlöss i vårveteaxen mellan kärnorna och som klumpar på stjälken som håller kärnorna i havren. Eftersom lössen inte mera kan sprida virus i hotande omfattning torde bekämpning av lössen vara lönsam bara om lössförekomsten är verkligt riklig.

Kom ihåg att göra skiftesvisa anteckningar för grödorna!
Kom ihåg att efterhand göra de skiftesvisa anteckningar som reglerna för miljöstödet förutsätter så länge som bekämpningarna är i färskt minne!! För bekämpningarnas del antecknas bekämpningsdatum, preparat och bruksmängd. KOM IHÅG ATT REDOGÖRA FÖR BEKÄMPNINGEN BÅDE PÅ OCH YTTER OM EVENTUELLA GRUNDVATTENOMRÅDEN!!  

ELY-Centralens granskningar pågår. I år granskas bara ca 5 % av gårdarna men ofta granskas gårdens alla skiften. Om man blir areal/grödgranskad under sommaren är sannolikheten stor för att man under vintern också råkar ut för gödslingsgranskning.

Ärtvecklarfällor utsatta i västra och östra Nyland

I de ärtvecklarfällor vi har utsatta på sällskapets område har förekomsten av ärtvecklare hittills varit rätt ringa både i västra och östra Nyland. Gränsen för hotande mängd är tio ärtvecklare per någondera fälla två observationsgånger i rad. Vid de senaste noteringarna har denna gräns inte överskridits två gånger i rad varken i västra eller i östra Nyland. Eventuell bekämpning bör ske i slutet av blomningen. Observationerna har avslutats.

Notera vid all bekämpning:

OM ÅKRARNA LIGGER PÅ GRUNDVATTENOMRÅDE MÅSTE MAN FÖRST TA REDA PÅ VILKA MEDEL SOM ÄR TILLÅTNA EFTERSOM TVÄRVILLKOREN BEGRÄNSAR MÅNGA MEDELS ANVÄNDNING!

Tryck på  denna länk  för att komma till listan på medel vars användning är förbjuden på grundvattenområden eller om det finns begränsningar bl.a. i möjligheten att använda medlet i fråga flere år i rad!!!

Märk att medel som inte finns upptagna på Eviras lista över bekämpningsmedel INTE är tillåtna att användas som bekämpningsmedel!!

Sockerbetor:

Fröstockar och vildbetor:
Kontrollera förekomsten av fröstockar och vildbetor i sockerbetslanden! Om dessa rycks upp inom juli månad innan groende frön hunnit bildas kan de lämnas kvar i landen. Uppryckta plantor bör trampas ned under blasten för att påskynda nedbrytningen så att inte fröna kan fortsätta att utvecklas.

När möjligen groende, mörka och hårda frön bildats kan de uppryckta plantorna inte mera lämnas kvar i landen.

Coloradoskalbaggar:
Se upp för coloradoskalbaggar i potatisodlingarna! En fullvuxen skalbagge är ca 1 cm stor, gul med tio längsgående svarta streck och den har mörkprickigt gul-orange huvud. Den lägger 1 - 1,5 mm stora orangegula ägg gruppvis 10 - 30 st på bladens undersida. Nykläckta larver är s.g.s. svarta och 1,5 - 2 mm långa medan de efterhand då de växer till sig blir gula och uppnår en längd på ca 1 cm.