Saker att hålla koll på nu som bäst:

 

”Turen” att få nya arealer har i år fallit främst på gårdar i östra Nyland.På en del skiften har man felaktigt flyttat skiftesgränsen bort från dikenas mitt in mot åkerns kant. Felaktigheten gäller diken med en bredd på maximalt tre meter vid vilka skiftets areal skall räknas till dikets mitt! Ge akt på det här på dina egna åkrar om arealen oförklarligt och felaktigt minskats och rita vid behov om skiftesgränsen på nytt till dikets mitt, – rätt skall vara rätt!

 

Följ med förekomsten av jordloppor i grödorna. På en del håll kan man t.om. i tvinväxande höstsäd hitta loppornas ”gnagfönster” där bladets gröna del gnagts bort medan en genomskinlig hinna lämnats kvar. I spannmål behöver man sällan bekämpa bladlopporna kemiskt men om grödan tvinväxer, t.ex. i hård skorpa kan gnagskadorna bli hotande. Efter de rikliga regnen i östra Nyland kan en sådan situation lätt uppstå. Gränsen för bekämpning går dock först vid en tredjedel äten yta på vete och halva bladytan äten på havre och korn.

 

Det har rapporterats att det med sydlig/sydostliga vindar förts in kålmal till vårt land men hittills har observationerna varit rätt små och lokala på Sällskapets område.

Kålmalarna som nu flyger omkring är en dryg centimeter långa, små, beige fjärilar med bruna teckningar som då de landar rullar ihop sina vingar till ett ”rör” med några mm:s diameter. När man närmar sig dem flyger de oftast bara en-ett par meter framåt för att sedan igen landa på växtligheten.

 

Följ med läget i höstoljeväxtfält före blomning (bekämpningen är förbjuden i blommande bestånd) och i fält med spirande våroljeväxter och bekämpa med pyretroider om antalet omkringflygande, äggläggande honor verkar hotande stort, dvs. de uppträder allmänt i fältet! Det är ofta betydligt svårare att senare bekämpa larverna som efterhand kläcks med varierande intervall och som rätt snabbt omger sig med en skyddande puppa, – det kan dock ofta krävas bekämpning av också larverna senare!

 

Omkringflygande kålmalshonor kan förekomma i alla odlingar vid riklig förekomst men det är i oljeväxterna som dess glupska larver kan förorsaka svåra skador! Senast vi hade massförekomst av kålmal var faktiskt så sent som 2012 och 2016!

 

Denna sida är uppdaterad den 15.5. 2019 av Jan Grönholm, NSL