Natten till förra veckans torsdag, kristi himmelsfärdsdagen, förekom det allmänt frost på lägre belägna marker. På väderstationen i Västankvarn sjönk temperaturen till över en grad minus och i Stor Sarvlaks till knappt en grad minus.
Skador av frosten har man nu kunnat se några dagar speciellt på korn som växt på sådana platser. På avstånd ser skadade områden ljusgröna/vitnade ut och vid närmare betraktelse syns skadorna antingen som vitnande, ofta ihoprullade och spetsigt spretande, bladspetsar eller som ett eller flera gulnade/vita ca 0,5 cm breda band tvärs över bladen. Efterhand dör bladet ovanför det lägsta bandet eftersom livsfunktionerna ovanför stoppats av frostskadan.
Grödor som växer på torr och mullrik jord, på lättbearbetat med mycket växtrester i ytan eller som är direktsådda drabbas oftast hårdare av frosten eftersom markens hjälp mot frost i form av värmestrålning där är svagare/svag.
Om det finns någorlunda med fukt och värme repar sig vårspannmål i allmänhet sgs. helt t.om. efter en svårare nedfrysning. Beståndet kan bli lite trassligt pga. överdriven bestockning.
Frostskada kan dock vara betydligt mera förödande om den drabbar råg som börjar blomma! Vid det skedet tål rågen bara ca – 0,5 grader innan blomningen störs/förstörs vilket senare syns som tomma delar av axet, – inga kärnor bildas i frostskadade delar av axen.
Rågens blomning närmar sig och vädret verkar att slå om och bli varmare så vi får hoppas att frostnätterna börjar vara över fast säker är man aldrig, – det finns ju ännu järnnätterna på kommande…
Denna sida är uppdaterad den 4.6.2019 av Jan Grönholm, NSL
