Efterlängtade regn har nu fallit på de flesta håll.
Under natten till och under torsdagen föll det på Sällskapets område mellan knappt tio – knappt 20 mm regn vilket var efterlängtat för de flesta grödorna. Som nackdel störde regnet skördandet av ensilage och en del frodig råg började lägga sig.
Vi får hoppas att de mest regnrika väderprognoserna slår fel för det finns en klar risk för pga. vätan gulnande vårsädsfält speciellt där sådden skedde lite väl tidigt, -lerornas upptorkande drog i år ut på tiden i de svala förhållanden som tidigare rådde!
Rågfälten går mot blomning och här skulle det vara viktigt att rågen hinner blomma innan den börjar lägga sig, – annars blir pollineringen bristfällig med risk för bristande fyllande av axen. Vi får också hoppas att det är slut på nattfrosterna för när rågen blommar är den ytterst känslig för frost. Det anses att skador på axen kan börja uppstå genast om graderna sjunker lite under noll grader.
Höstvetefälten på varmare platser börjar gå i ax medan flaggbladet ännu växer ut på svalare platser. Om inte en andra N-giva redan givits så är det allt skäl att fundera på att ge en kompletterande N-gödsling vid inväntan av regn i lovande fält som stråstärkts tillräckligt, – det är länge sedan höstvetefälten sett så här bra ut i det här skedet!
Hittills har höstvetena i allmänhet hållits rätt så friska men lokalt har angreppen av septoria och bladfläcksjuka, DTR, ökat när grödorna har blivit frodiga och slutit sig. Eftersom höstvetena nu ser lovande ut är det allt skäl att satsa på en svampbekämpning vid axgång i lovande fält, – det harmar om årets skördepotential inte utnyttjas om bladen börjar vissna bort alltför tidigt pga. angrepp av sjukdomar!
Om svampbekämpningen görs just vid axgång, fr.o.m. när ca 0,5 cm av axet syns på sidan, kan man före sprutandet ännu under varma och lugna kvällar kolla förekomsten av vetemyggor eftersom det i år regnat ”tillräckligt” i maj. Bekämpningströskeln för röd vetemygga är 1 mygga/5-6 ax och för gul vetemygga är 1 mygga/ ax. I allmänhet uppfylls inte kravet på värmesumma ännu vid höstvetenas axgång.
Vårsädsbroddarna har i allmänhet hittills hållits rätt friska om förfrukten inte är den samma som grödan och fältet såtts i lättbearbetat eller direktsåtts. I kornfält kan man nu dock hitta primärangrepp av utsädesburen kornets bladfläcksjuka främst i fält som såtts med dåligt/obetat utsäde.
Primärangreppen av kornets bladfläcksjuka syns som mörkbrunfärgade strimmor-fläckar ofta med nätmönster på det första bladet och de måste följas med eftersom angreppen lätt klättrar uppåt i beståndet speciellt eftersom ostadigt väder utlovas! Man kan redan nu se kornfält där dessa angrepp stigit upp på det andra bladet nedifrån. En inblandning av svampbekämpningsmedel i ogräsbekämpningen kan behövas för att åtminstone för stunden stoppa upp angreppen.
Ogräsbekämpningen har kört i gång i vårsäden och i år dominerar våtarv = ”natagräs” i många fält. Följ med hurudan effekten på våtarven är om bekämpningen görs med lågdosmedel, – det är ett av dom ogräsen som har bildat resistens mot dessa medel. En sprutning med dålig effekt kan kräva omsprutning med hormon- eller arylexpreparat.
I en del fält finns det också STORA baldersbrån som kräver tillräcklig dosering med mot dem verksamma medel! Hormonpreparat allena räcker ofta inte till.
Höstoljeväxterna blomma nu fint medan våroljeväxterna, beroende på såtid, antingen är i lämpligt utvecklingsstadium för ogräsbekämpning, som inte får försenas, eller är i knoppstadium varvid rapsbaggarna bör följas med. Maximalt får det finnas 0,5-1 rapsbagge per planta i tidigt knoppstadium. I allmänhet har betningsmedlet skyddat plantorna mot loppornas angrepp rätt väl.
Förekomsten av bl.a. bladbaggar, på finska varsikirppa, följs kontinuerligt upp av NSL-Försök , och hittills har ett måttligt antal noterats i limfällorna. För dessa finns inte några klara bekämpningströsklar men man bör vara på sin vakt på/nära fält där svårare skador förekom ifjol! Tröskeln för att bekämpa jordloppor bör på sådana områden hållas lägre, – utplacering av limfällor som följs upp kontinuerligt underlättar fattandet av bekämpningsbeslut.
Sedan förra veckan har man lokalt börjat hitta enstaka svarta, bevingade honor av bladlus som nu föder levande ungar som bör följas upp! Kom ihåg att kolla läget i bladveck och också under jord, – dra försiktigt upp spannmålsplantor och se noga efter om det finns redan nedkrupna små lössungar på den underjordiska, vita delen av plantan. Efter regnen följer det säkert med också små jordklumpar som kan likna lössungar men klumparna rör inte på sig om man försiktigt knuffar till dem t.ex. med ett spannmålsblad utan de lossnar och faller ned.
Bekämpningströskeln för bladlöss är 1 bladlus/ 5 plantor i broddstadiet, vid stråskjutningen 5 bladlöss/strå och i axgång 10 bladlöss/strå, i höstvete 20 st/strå.
Eftersom det inte mera är godkänt att använda Dimetoat-baserade preparat vid bladlössbekämpningen är effekten mot löss som krupit ned under markytan begränsad-dålig. Strategin bör därför nuförtiden vara att hålla vakt på de bevingade honornas + ungarnas antal och att bekämpa innan ungarna hunnit krypa ned under markytan!
Många också senare sådda ärtfält börjar vara så långt utvecklade att ogräsbekämpningen är aktuell, – försena den inte!
Tiden för inlämnandet av stödansökan börjar gå mot sitt slut! Kom ihåg att lämna in ansökan senast den 17.6.2025 klockan 23:59! Man bör dock INTE skicka in ansökan i sista minuten, – det kan dyka upp problem som skulle behöva tilläggsutredningar och det finns alltid risk för störningar i kommunikationerna i dessa tider vi nu lever i!
Kom ihåg att efterhand göra odlingsanteckningar på vilka medel som använts med fullständigt namn, dos och datum för bekämpning. Dessutom skall de huvudsakliga orsakerna till kemisk bekämpning alltid antecknas, t.ex. vilka ogräs, svampsjukdomar eller skadedjur som främst förekommit. Kom ihåg att utbudet av godkända medel på grundvattenområden är begränsat!
Uppföljningen av användningen av bekämpningsmedel kommer att skärpas i Finland pga. att EU-kommissionens syn på att vår nuvarande uppföljning hittills, enligt dem, varit för knapp. Var noggrann med vilka medel som får användas var, när och mot vad! Bara av Tukes godkända medel får användas i Finland!
Denna sida är uppdaterad den 6.6.2025 av Jan Grönholm, NSL
Foton nedan från 6.6.2025 – Micaela, NSL
Rågen har gått i ax
Vårspannmålen tar sig fint nu efter det efterlängtade regnet
Höstvetefälten på varmare platser börjar gå i ax medan flaggbladet ännu växer ut på svalare platser. Hittills har höstvetena i allmänhet hållits rätt så friska men lokalt har angreppen av septoria och bladfläcksjuka, DTR, ökat när grödorna har blivit frodiga och slutit sig.
