Än så länge har det varit ganska sparsamt med skadegörare i grödorna. Men nu börjar de bli aktivare på fälten. Bevingade bladlöss kan nu hittas i vårspannmålen och i oljeväxterna har det redan en tid flugit kålmal.
Bladlössen skall man hålla koll på ända tills efter axgång i spannmål. Bekämpningströskel i stråskjutning är 5 bladöss /strå och vid axgång 10 st/strå.
Nu kan man hitta rapsbaggar och kålmalens larver i oljeväxtfälten! Kålmalens larver kan göra stor skada i oljeväxtfälten och är relativt svårbekämpad. Man kan försöka bekämpa de vuxna omkringflygande honorna med pyretorider. Kålamlens honorna lägger ägg på bladens undre sida. Larven äter av de mjuka bladen i 2-3 veckor varefter de förpuppas o en ny generation kläcks efter 1-2 veckor. Ofta är det de senare generationerna som gör större skada. Om man hittar fler än två larver /planta skall man utföra 1-2 bekämpningar av larven innan beståndet blommar. Detta kan göras i samband med en bekämpning av rapsbaggar, notera dock att tex Mospilan och Cardanine inte har bra effekt på kålmalen utan en pyretroid skall blandas med. Vid behov kan det behövas en ytterligare bekämpning efter blomning, kom ihåg karenstiden! Kålmalen har under åren gjort stora skador i grödorna så ta den på alvar!
Kom ihåg att bekämpa flyghavre och hirs i oljeväxterna innan beståndet täcker in dem!
Främst i fält med vårvete efter vete kan det finnas angrepp av vetets bladfäcksjuka, Dtr. De är sällan ekonomiskt lönsamt att bekämpa Dtr i det här skede utan senare vid axgång. I kornet, speciellt i mottagligare sorter, kan det förekomma kornets bladfäcksjuka. För kornets del kan det vara ekonomiskt motiverat att senarelägga en ogräsbekämpning och i samband med det göra även en svampbekämpning.
Några enstaka vetemyggor har observerats i limfällorna i Västankvarn och Sarvlaks. Det kan vara bra att följa med förekomsten av vetemyggor. Risken för skador torde vara relativt liten då vädret inte gynnat myggan då det borde ha regnat betydligt mera i maj. Bekämpningströskeln för röd vetemygga är 1 mygga/5-6 ax och för gul vetemygga är 1 mygga/ ax. I allmänhet uppfylls inte kravet på värmesumma ännu vid höstvetenas axgång.
Vårspannmålen ser trots den torra våren rät så lovande ut. Men på sina håll syns gulnande fält och återigen oftast korn. Den relativt långa men svala våren gjorde att speciellt lerjordarna torkade långsamt upp. Man ”tyckte” att jorden måste vara torr när det inte regnat på länge men så var inte fallet alltid! Om bearbetningen och sådden gjordes i för våt jord syns det nu som gulnande fält då jorden blivit stenhård så att inte rötterna kan växa.
Våren som gått har varit torr trots allt men som tur rätt sval. Det har gjort att kapillärkraften har lyft upp fukt och vi har fått en jämna broddar. För att kapillärkraften skall fungera kräver det en bra såbädd. När man tar en närmare titt på de fält som har grott ojämnt kan man ofta konstatera att det slarvats med såbäddens bearbetning så att den har blivit för grund eller för grov.
Ett annat fenomen som syns torra vårar är brännskador förorsakade av gödseln när gödsel och utsäde läggs i samma såbill. Speciellt är småfrön känsliga för brännskador. Oljeväxter är känsliga för brännskador och en del oljeväxter har krävt omsådd, speciellt om kvävegivan varit hög.
Denna sida är uppdaterad den 2.6.2026 av NSLs växtodlingsrådgivare.
Kålmalens larv, foto Johan Holmström.
Kålmalens larv är en liten, ljusgrön larv med svart huvud som blir upp till 12 mm lång. Den orsakar skador på kålväxter genom att gnaga små, genomskinliga ”fönster” och hål i bladen.
Rapsbaggar i knoppen på höstoljeväxter. Foto Johan Holmström.
