Vädret har under den gångna växtsäsongen hittills varit nyckfullt med varierande regnmängder!
Regnskurarna har under sommaren hittills fallit ojämnt och de senaste åskregnen har gett ytterligare lokal variation i regnmängderna.
De sammanlagda regnmängderna under maj-juli kan skilja med upp mot 100 % från ort till ort, från ca 150 mm – över 300 mm beroende på var skurarna dragit fram. Detta har lokalt lett till pga. vätan svårt gulnande fält men på det stora taget är grödorna ännu i allmänhet hyffsade – goda.
Den nu rådande hettan i kombination med hög luftfuktighet ökar tyvärr riskerna klart för angrepp av fusariumsvampar vid axgång vilka leder till rödmögelangrepp som i sin tur kan ge (för) höga DON-tal.
Flertalet havrefält har gått/går nu i vippa varefter blomningen vanligen pågår i ca 7-10 dygn. Detta gör att behandlingstidpunkten med svampbekämpningsmedel mot axfusarios, som bör innehålla conazoler antingen protioconazol, metconazol eller tebuconazol, är inne nu, – hellre lite för tidigt än för sent!
I fjol drabbades havren av rostangrepp i senare skede i Västankvarn och det visade sig då att vippgångsbehandlingen mot axfusarios också klart minskade förekomsten av liggsäd i de behandlade havrerutorna.
Förekomsten av svampsjukdomar har efter hand ökat i många vårsädsfält som inte ännu svampbekämpats och det ostadiga vädret ökar klart risken för ytterligare angrepp.
OBS! Gulrost har nu påträffats både i höstvete och också i vårvete. Följ noga med läget eftersom gulrost har ett mycket aggressivt angreppssätt eftersom den sprids med vindar till hela plantan på en gång! Hos mottagliga sorter kan större delen av bladen förstöras på en vecka!
Frodiga och lovande bestånd som inte lider av vätan torde löna sig att bekämpa men kom ihåg att användningen av stora mängder strobiluriner vid axgång försenar mognaden och de är inte de bästa medlen mot rödmögel.
Trots att den nu rådande värmeböljan tar på när man skall jobba så är värmen välkommen med tanke på växternas utveckling eftersom värmesumman hittills i år legat något under långtidsmedeltalet. Dessutom bör man notera att det i år fram till den 1.5. hade samlats en värmesumma på ca 50 grader vilket den som sådde vårgrödor senare inte fick någon nytta av.
Uppföljningen av förekomsten av ärtvecklare fortsätter.
Ärtfälten som är tidigare sådda går mot blomningens slut medan senare sådda blommar. Uppföljningen av förekomsten av ärtvecklare inleddes på Sällskapets område under veckan efter midsommar och mängderna som fastnade i feromonfällorna var i västra Nyland små vid den första observationsgången medan de sedan med ett undantag fortsättningsvis överskridit bekämpningströskeln. I östra Nyland har förekomsten ännu hittills underskridit gränsen. Skillnaden kan långt bero på hur mycket ärt det tidigare odlats på området.
I västra Nyland är ärterna av sorten Balder sådda den 12.5. medan ärterna i östra Nyland är av sorten Ingrid sådda den 21.5. Ingendera av ärtfälten har bekämpats mot ärtvecklare.
Gränsen för hotande mängd är tio ärtvecklare per någondera fälla två observationsgånger i rad. Bekämpningstiden infaller, beroende på rådande temperatur, efter 8 – 12 dygn efter den andra över tio st överstigande observationen. Eventuell bekämpning med Pyretrioder bör i allmänhet ske i slutet av blomningen när de kläckta larverna förflyttar sig mot de spirande baljorna. Vid svalt och regnigt väder kan blomningen bli utdragen och en upprepad bekämpning kan behövas.
Bekämpningen av ärtvecklarna är mest viktig vid produktion av mat- och utsädesärter men vid riklig förekomst hotas också foderärter. Sannolikheten för stor förekomst av ärtvecklare är klart större i områden där det tidigare odlas ärter i grannskapet.
Enligt förekomsten i västra Nyland verkar lämplig bekämpningstid infalla under denna vecka beroende på när ärterna är sådda.
Observationerna görs på måndag och torsdag.
OBS! Hönshirsen växer nu till sig för fullt så observationer av fälten bör fortgå och kommande bekämpning planeras, – räcker det med plockning eller måste kemisk bekämpning tillgripas nästa år! I värsta fall kan det bli fråga om svartträda nästa år medan måttligare förekomst kan hållas tillbaka med höstsäd som sås med rikligare utsädesmängd och i vilken vid behov sedan hirsen dessutom bekämpas kemiskt vid axgång.
Ett säkert kännetecken som redan på små plantor skiljer hönshirsen från de flesta andra gräs är att den saknar den lilla, genomskinliga hinnan som finns vid bladfästet på bladets kant mot strået, snärpet. Riv försiktigt löst blad och kolla på detta om du är osäker.
Hönshirsen är ett värmeälskande ogräs och den nu rådande värmeböljan gör tyvärr att det kommer att gro till nya plantor.
Denna sida är uppdaterad den 16.7.2025 av Jan Grönholm, NSL
