Tom. lite väl rikliga regn har nu fallit lokalt.
Överlag ser grödorna hittills väldigt fina ut tack vare lämpligt med regn och, för grödorna, lämplig med värme och i år gäller det alla grödor, – trevligt med ett mera ”normalt”, odlarvänligt år efter flera år med torka och hetta!
Under den senaste tiden har det dock fallit tom. lite väl rikliga regn lokalt. Först kom det rätt mycket regn i vissa delar av Raseborg men nu under de senaste dagarna har rikligare regn fallit och faller i östra Nyland.
Det finns nu en klar risk för pga. vätan gulnande vårsädsfält speciellt där jordarten är tätare lera med svag ytlutning. Redan de tidigare fallna regnen gjorde att speciellt korn började gulna i delar av Raseborg.
Rågfälten har börjat/börjar just blomma och i de flesta rågfälten har det hittills inte uppstått svårare liggsäd, – det är viktigt att rågen hinner blomma innan den börjar lägga sig, – annars blir pollineringen bristfällig med risk för bristande fyllande av axen. En utdragen blomning ökar tyvärr riskerna för uppkomst av mjöldryga eftersom mjödrygesvampen då har mera tid att infektera fruktämnena. Mjöldrygan fick sitt namn för att man förr tyckte/trodde det var bra att skörden drygades ut med dess uppsvälda, svarta kärnor, ”sklerotier” men man visste inte om att den innehåller bl.a. giftet ergotamin som gör att blodkärlen drar ihop sig!
Höstvetefälten har gått/går i ax. Så fina som bestånden nu är så är det allt skäl att fundera på att ge en kompletterande N-gödsling vid inväntan av regn i lovande fält som stråstärkts tillräckligt, – det är länge sedan höstvetefälten sett så här bra ut i det här skedet!
Höstvetena har blivit frodiga och när bestånden sluts så ökar fukten och iom. det har angreppen av septoria, både i form av brunfläcksjuka och i år också i form av svartpricksjuka, och bladfläcksjuka, DTR, ökat.
Gulrost har inte ännu påträffats på Sällskapets område men man måste vara mycket observant eftersom angrepp förekommit i Sverige och eftersom gulrostangreppen sprids med vinden och utbredningen i veteplantorna är MYCKET snabb i mottagliga sorter! Hela plantan kan angripas på en gång till skillnad från andra svampsjukdomar där man kan följa med hur angreppet efterhand stiger uppåt i beståndet! Angreppen syns som mellan bladnerverna utbredande prydliga rader av gulfärgade sporsamlingar som spräcker upp det yttersta, genomskinliga lagret på vetebladen.
Eftersom höstvetena nu ser lovande ut är det allt skäl att satsa på en svampbekämpning vid axgång i lovande fält, – det harmar om årets skördepotential inte utnyttjas om bladen börjar vissna bort alltför tidigt pga. angrepp av sjukdomar! Svampbekämpning är i allmänhet tillåten tom. vetets blomning men mest avgörande är att karenstiden, i allmänhet 35-42 dygn, till skörd uppfylls. Detta torde nog ske i år eftersom grödorna växer för fullt och mera regn utlovas!
Om svampbekämpningen görs just vid axgång, fr.o.m. när ca 0,5 cm av axet syns på sidan, bör man före sprutandet ännu under varma och lugna kvällar kolla förekomsten av vetemyggor eftersom det i år regnat ”tillräckligt” i maj. Bekämpningströskeln för röd vetemygga är 1 mygga/5-6 ax och för gul vetemygga är 1 mygga/ ax. I år har värmesumman i allmänhet nu nåtts. Riskerna för angrepp är över när vetet börjar blomma dvs. när små gulvita blomdelar bildas på axen.
Också vårsädsbroddarna ser i år i allmänhet fina ut och de har i allmänhet hittills hållits rätt friska om förfrukten inte är den samma som grödan och fältet såtts i lättbearbetat eller direktsåtts. I kornfält kunde man tidigare hitta primärangrepp av utsädesburen kornets bladfläcksjuka och dessa har nu stigit uppåt på plantorna.
I vårsäden har förekomsten av svarta, bevingade honor av bladlus som nu föder levande ungar varierat kraftigt tom. från fält till fält, – följ med läget! Kom ihåg att kolla läget i bladveck och också under jord, – dra försiktigt upp spannmålsplantor och se noga efter om det finns redan nedkrupna små lössungar på den underjordiska, vita delen av plantan. Efter regnen följer det säkert med också små jordklumpar som kan likna lössungar men klumparna rör inte på sig om man försiktigt knuffar till dem t.ex. med ett spannmålsblad utan de lossnar och faller ned.
Bekämpningströskeln för bladlöss är 1 bladlus/ 5 plantor i broddstadiet, vid stråskjutningen 5 bladlöss/strå och i axgång 10 bladlöss/strå.
Eftersom det inte mera är godkänt att använda Dimetoat-baserade preparat vid bladlössbekämpningen är effekten mot löss som krupit ned under markytan begränsad-obefintlig. Strategin bör därför nuförtiden vara att hålla vakt på de bevingade honornas + ungarnas antal och att bekämpa innan ungarna hunnit krypa ned under markytan!
I våroljeväxterna har det lokalt förekommit en del kålmal men dessa torde ha bekämpats vid bekämpningen av rapsbaggar. Bekämpningseffekten på rapsbaggar testar ens nerver eftersom baggarna inte dör omedelbart med dagens medel..
I år kan behovet att bekämpa bommullsmögel i våroljeväxterna vid full blomning vara större än på flera år speciellt om mera oljeväxter odlats på området!
Många ärtfält börjar vara så långt utvecklade att de går mot blomning/börjar blomma. Det finns risk för att ärtbladlöss gömmer sig inne i ärtplantornas toppskott, – för att hitta dem bör man försiktigt riva av ärtplantor fem stycken i rad på fem platser i fältet och sedan slå toppskotten mot handen för att se vad som kommer fram. Om bladlöss hittas på flera än 15 plantor bör lössen bekämpas och gränsen per toppskott är fem stycken per topp.
OBS! de första plantorna av hönshirs växer nu till sig för fullt så observationer av fälten bör inledas! Ett säkert kännetecken som redan på små plantor skiljer hönshirsen från de flesta andra gräs är att den saknar den lilla, genomskinliga hinnan som finns vid bladfästet på bladets kant mot strået, snärpet. Riv försiktigt löst blad och kolla på detta om du är osäker.
Kom ihåg att efterhand göra odlingsanteckningar på vilka medel som använts med fullständigt namn, dos och datum för bekämpning. Dessutom skall de huvudsakliga orsakerna till kemisk bekämpning alltid antecknas, t.ex. vilka ogräs, svampsjukdomar eller skadedjur som främst förekommit. Kom ihåg att utbudet av godkända medel på grundvattenområden är begränsat!
Uppföljningen av användningen av bekämpningsmedel kommer att skärpas i Finland pga. att EU-kommissionens syn på att vår nuvarande uppföljning hittills, enligt dem, varit för knapp. Var noggrann med vilka medel som får användas var, när och mot vad! Bara av Tukes godkända medel får användas i Finland! Det finns risk för att användningen också under tidigare år kollas upp.
Vi på Sällskapet önskar alla våra kunder och samarbetspartners en Trevlig Midsommar! Den verkar i år bli svalare än vad semesterfirare önskar men för oss bönder torde temperaturen vara rätt så optimal.
Denna sida är uppdaterad den 19.6.2025 av Jan Grönholm, NSL
