Växtodlingssäsongen 2025 fortsätter med varierande väder.
År 2025 har fortsatt med avvikande förhållanden, – det har varit frostnätter ännu till för en vecka sedan och det oftast rådande svala vädret under dagarna har gjort att värmesumman nu ligger ca 20 grader under långtidsmedeltal.
De ihållande nattfrosterna har också gjort att tillväxten både på höstgrödor och vallar långt stannat upp på mera frostkänsliga områden. På fält där man utförde ogräsbekämpning under nattfrostperioden tog sprutningarna rätt hårt på grödorna med gul-brunfärgning av speciellt bladtopparna som följd.
De senaste ogräsbekämpningarna pågår ännu på en del håll och man bör välja preparat och dosering enligt effekten på stora höstgrodda ogräs och hur de fungerar i svalt väder!
Rågfält med varmare läge går just i ax och en eventuell stråstärkning nu får bara göras med medel som är godkända att användas till och med axgång.
Höstvetefälten skjuter strå och flaggbadet kan hittas så en eventuell andra N-giva börjar vara aktuell. Jo, – man får den största höjningen av proteinhalten om man väntar till axgång-mjölkmognad men inväntan av regn är viktigare för att alls få gödseln att lösa sig.
Hittlills har höstsäden hållits rätt så frisk men enstaka angrepp av vetets bladfläcksjuka, DTR, kan hittas främst i höstvetefält med veteförfrukt och lätt eller ingen bearbetning. De tidiga angreppen av svartpricksjuka har i allmänhet stannat på de nedersta bladen som redan vissnat bort.
Angreppen av sköldfläcksjuka har ökat i en del rågfält, – helt väntat efter det svala och regniga vädret som tidigare rått i vår. Följ med hur angreppet stigit/stiger uppåt i beståndet och bekämpa om de tre översta bladen börjar vara hotade. Om vädret slår om och blir varmt klarar sig rågen oftast utan bekämpning av sköldfläcksjukan.
Höstoljeväxterna har börjat/börjar snart blomma, – en del baggar finns men i så här sent skede i höstoljeväxter får det finnas några stycken per planta.
På en del gårdar där man sådde redan i början av april har man tyvärr varit tvungen att ta till både skorpbrytning och även omsådd speciellt på lerhaltigare jordar där påskregnen var rikligare.
Det är alltid mycket viktigt att följa med hur grödorna orkar ta sig upp igenom markytan, – om spannmålsgroddarna börjar färgas gula och får ett vridet växtsätt under markytan är det bråttom med skorpbrytning! Ställ in harven på lämpligt djup, = ca 2-3 cm grundare än sådden, beroende på skorpans tjocklek. Knip därefter fast i ratten, se framåt och kör! Spannmål tål i allmänhet harvning också om en hel del plantor kommit upp.
Om skorpan hindrar mera känsliga grödor s.s. oljeväxter och ärt så tål dess inte en harvning utan skorpbrytningen bör göras med skonsammare verktyg s.s vält före grödorna börjat komma upp i ytan.
Effekten av betningsmedel mot skadedjur späds lätt ut om uppkomsten tar lång tid pga. svalt väder eller uppkomsthindrande skorpa. Följ med våroljeväxternas uppkomst så att inte plantorna hotas av loppgnag speciellt om vädret blir varmt, – gränsen är max en loppa per planta eller fem gnag per planta i bestånd vars tillväxt inte är hotad av torka, hetta eller skorpa!
I ojämnt groende våroljeväxtfält måste man vara på sin vakt med hur många örtblad de längre hunna plantorna har, – ogräsbekämpningsmedlen har klara maxgränser för hur många blad grödan får ha för att inte risken för sprutskador skall stiga markant!
OBS! Också spirande sockerbetsfält kan vara hotade av loppgnag!
Jordloppor förekommer nu också i spirande spannmålsbroddar men ofta klarar dom av angreppen bara tillväxten är normal. Gnagskadorna syns så att lopporna äter bort den gröna delen av bladytan men lämnar ett genomskinligt fönster kvar. Efterhand vissnar den gnagda ytan och färgas gul-brun och skadan kan felaktigt tas för angrepp av svampsjukdomar eller frost. Gränsen för gnagskador går i goda tillväxtförhållanden vid max 30 % av vetens bladyta medan korn och havre anses tåla upp mot 50 % avgnagd bladyta. Om grödan lider av torka, hetta eller skorpa kan bekämpning krävas redan vid mindre skador.
I fjol drabbades vissa, ofta tidigare sådda främst kornfält av förödande angrepp av bladbaggens larver, den har på finska ett mera talande namn: Varsikirppa. För den finns inte några klara bekämpningströsklar men man bör vara på sin vakt på/nära fält där svårare skador förekom ifjol! Tröskeln för att bekämpa jordloppor bör på sådana områden hållas lägre, – utplacering av limfällor som följs upp kontinuerligt underlättar fattandet av bekämpningsbeslut.
Kom ihåg att efterhand göra odlingsanteckningar på vilka medel som använts med fullständigt namn, dos och datum för bekämpning. Dessutom skall de huvudsakliga orsakerna till kemisk bekämpning alltid antecknas, t.ex. vilka ogräs, svampsjukdomar eller skadedjur som främst förekommit. Kom ihåg att utbudet av godkända medel på grundvattenområden är begränsat!
Denna sida är uppdaterad den 20.5.2025 av Jan Grönholm, NSL
De tidigaste höstoljeväxterna har börjat blomma i försöken hos NSL Försök (bilder Mikael Fröberg 19.5.2025)
