Växtodlingssäsongen 2025 har inletts överraskande
År 2025 har inletts med på många sätt avvikande förhållanden, – en mild vinter med lite snö och lite tjäle har följts av en mycket utdragen vår med oftast svalt väder och ihållande nattfroster.
På en del gårdar hade man allt sått redan i början av april medan man ännu inte alls börjat så på många gårdar. Efter en så snöfattig vinter var det överlag rätt torrt i naturen redan i mars så på sina håll kunde man köra igång med vårsådden rekordtidigt medan retfulla regnskurar och återkommande frostnätter lugnat ned läget på åkrarna efter påsk vilket försenat-omöjliggjort fortsatt sådd.
Under flera, kallare nätter har termometern krupit ned t.om. under – 10 grader och det syntes tidigt som ljusnande/gulnande höstsädsfält där speciellt svackorna bleknade klart, – om man tog sig en närmare titt på plantorna såg man att bladspetsarna frusit, ofta med påföljande ihopvridning och gulfärgning som följd. På avstånd gav då speciellt fältens Iägre delar ett blekt intryck.
I allmänhet repar sig höstsäden rätt bra efter köldskador men speciellt för i år är att frostnätterna återkommit under en lång tid. De återkommande frostnätterna har i kombination med sval temperatur på dagarna gjort att tillväxten i höstgrödorna långt stannat upp.
Vad beträffar förekomsten av vårgrodda ogräs i höstsäden har den rådande vädertypen gjort att de rätt långt lyser med sin frånvaro medan de höstgrodda ogräsen s.s. plister, våtarv och baldersbrå på många håll växt sig farligt frodiga. Följ med att våtarven säkert dör efter besprutning för det förekommer mot lågdosmedel resistent våtarv!
Ogräsbekämpningarna i rågfält är långt gjorda medan det finns en hel del höstvetefält som ännu inte ogräsbekämpats. Kontrollera att ogräsmedlet du tänkt välja har effekt också på stora övervintrande ogräs och att det fungerar effektivt också i sval temperatur! Hormonpreparat kräver minst 12 grader, helst 15-18 grader för att fungera bäst!
Bekämpningsåtgärder bör inte utföras efter frost eller vid hot om frost!
Höstsäden har hittills hållit sig rätt så frisk, – på sina håll kan man i höstveten längst ned på plantorna hitta blad som angripits av svartpricksjuka som är en typ av Septoria. Angreppen syns som små, nålstora, svarta prickar i rader mellan bladnerverna på vissnad bladyta. För att angreppen skall börja sprida sig hotande uppåt i beståndet krävs i allmänhet ihållande regn i maj vilket sällan infaller under våra vårar.
I enstaka rågfält har mindre angrepp av brunrost påträffats främst i frodigare rågbroddar. Man bör följa med hur läget på svampangreppssidan utvecklar sig och speciellt där råg såtts efter råg finns det i nu rådande svala och regniga förhållanden en risk för att angrepp av sköldfläcksjuka kan börja breda ut sig.
Höstoljeväxterna har också dom klarat sig hyffsat bara det inte blivit vattenansamlingar stående på åkrarna, – höstoljeväxterna bör sås på sluttande fält där ytvattnet lätt kan rinna bort!
En del frostskador kan hittas främst på bladkanterna men eftersom knoppar bildas/bildats så kan skador på dessa ha uppstått.
Enstaka rapsbaggar kan hittas på knopparna men i svala förhållande är de rätt inaktiva och långsamma. Notera också att det får finnas några stycken rapsbaggar per planta i tidigt knoppstadium i höstoljeväxterna till skillnad från i våroljeväxterna där maxmänden då är begränsad till 0,5-1 st per planta!
Eftersom det fallit en hel del regn på de tidigare sådderna, t.om. mera än 50 mm, så har det funnits en klar risk för bildandet av en svårgenomtränglig skorpa. Det svala vädret kombinerat med flera regnskurar har dock rätt bra hållit jorden någorlunda mjuk åtminstone på mullrikare jordarter.
Det är dock mycket viktigt att följa med hur tidigare sådda grödor orkar ta sig upp igenom markytan, – om spannmålsgroddarna börjar färgas gula och får ett vridet växtsätt under markytan är det bråttom med skorpbrytning! Ställ in harven på lämpligt djup, = ca 2-3 cm grundare än sådden, beroende på skorpans tjocklek. Knip därefter fast i ratten, se framåt och kör! Spannmål tål i allmänhet harvning också om en hel del plantor kommit upp.
Om skorpan hindrar mera känsliga grödor s.s. oljeväxter och ärt så tål dess inte en harvning utan skorpbrytningen bör göras med skonsammare verktyg s.s vält före grödorna börjat komma upp i ytan.
Kom ihåg att efterhand göra odlingsanteckningar på vilka medel som använts med fullständigt namn, dos och datum för bekämpning. Dessutom skall de huvudsakliga orsakerna till kemisk bekämpning alltid antecknas, t.ex. vilka ogräs, svampsjukdomar eller skadedjur som främst förekommit. Kom ihåg att utbudet av godkända medel på grundvattenområden är begränsat!
Denna sida är uppdaterad den 8.5.2025 av Jan Grönholm, NSL
Bilder nedan på höstoljeväxter från Västankvarn, Ingå måndag 5.5.2025. Frostnätterna har skadat rapsen.
Sista bilden är från Västankvarn 18.4.2025. Höstsäden har övervintrat ojämnt, på lägre platser har en del av säden gått ut medan växtligheten uppe på kullen klarat sig bra. Foton NSL Försök.
