Trots att läget på Sällskapets område i allmänhet som bäst ser minst hyfsat ut är det skäl att vara på sin vakt med följande saker, – notera också att utvecklingen i bestånden är snabb i varmt väder! Speciellt för i år är att bestånden i östra Nyland ofta ligger ca 1 vecka efter i utvecklingen jämfört med i västra Nyland.
Rågen: Har gått i ax och börjar blomma/blommar efterhand, – tål i detta skede bara ca en halv grad frost!
Höstvetet: Går snart i ax/går i ax. Följ under lugna, varma kvällar med förekomsten av vetemyggor eftersom det i allmänhet regnat tillräckligt i maj i år för att de skall aktiveras och den erforderliga värmesumman efterhand börjar närma sig. Dom kan lägga ägg från begynnande axgång till blomning. Bekämpningströskeln är 1 röd vetemygga/5-6-ax och 1 gul/ax men om ett flertal flyger upp vid nedböjning av beståndet har man lätt nått tröskeln.
Höstvetena har hittills hållits förvånansvärt friska men växtsjukdomarna kommer nog att öka efterhand när bestånden sluter sig varvid det vid axgång gäller att skydda lovande bestånd som hotas. Håll vakt speciellt på gulrost eftersom den sprider sig med vinden, drabbar hela plantan på en gång och kan i värsta fall förstöra sgs. alla blad på en vecka!
I fält där man delat gödselgivan bör man börja tänka på att ge den andra givan gödsel vid inväntan av rikligare regn. Den mesta effekten på proteinet fås nog först senare men det gäller att man också får gödseln att lösa sig…
Vårvetet: Skjuter strå och har hittills hållits rätt friskt förutom i direktsådda eller lättbearbetade fält med vete som förfrukt. I dessa har det redan en tid kunnat förekomma hotande angrepp av vetets bladfläcksjuka = DTR. Liksom i höstvetena kommer nog växtsjukdomarna att öka efterhand när bestånden sluter sig varvid det vid axgång gäller att skydda lovande bestånd som hotas.
Observera att i vetena har flaggbladet en mycket större, ja rent av avgörande, betydelse för axets matning än i korn vilket betyder att en sen axgångsbehandling är viktig i vetena.
Kornet: Den i tidigare svalare väder uppkomna rikliga bestockningen har lett till att de flesta bestånden nu är frodiga och tätt slutande vilket leder till att daggen kan ligga kvar sent på dagen och sjukdomarna trivs!
Sedan den senaste veckan har förekomsten av kornets bladfläcksjuka exploderat i en del bestånd, – först och mest i direktsådda eller lättbearbetade bestånd med korn som förfrukt och/eller sådda med svagt/obetat utsäde. Om angrepp nu kan hittas rätt allmänt på något av de tre översta bladen brådskar det med bekämpningen!
Bestånden är som sagt nu ofta frodiga och täta men rent allmänt är det rätt så torrt i naturen, – en eventuell stråstärkning före axgång bör göras med eftertanke och i första hand koncentreras till fält som inte lidit av väta men där fukten brukar räcka till.
Havren: Skjuter strå och har, som prognoserna förutspådde, hittills skonats från desto mera löss, – bara på Sällskapets mest södra udde förekommer med vindarna influgna bladlöss men följ med läget eftersom vi ligger nära kusten! Efterhand mot vippgång får det förekomma flera löss per strå.
Våroljeväxter: har på en del håll fått kämpa med en svår/ogenomtränglig skorpa och där har betningsmedlets effekt ohjälpligen försvagats/tagit slut och lopporna härjar. Förekomsten av skadedjur har under den senaste tiden på många håll ökat markant och det förekommer loppor, baggar och kålmalar! Följ med läget och bekämpa vid behov senast före blomningen. Om kålmalar förekommit skall rapsbaggebekämpningen INTE lämnas ogjord! Följ med förekomsten av kålmalslarver också efter blomningen.
Många tidigare sådda bestånd har nu passerat 4 bladstadiet, vilket är senaste gräns för ogräsbekämpning med Galera i ICKE Cl = Clearfield-sorter och också 8 bladstadiet som är gränsen för bekämpning med Clamox eller Cleravo i Cl = Clearfield-sorter, – i så fall är ogräsbekämpningen för sen i dylika bestånd!
Eventuell bekämpning av tistel och/eller kvickrot skall göras före beståndet sluter sig och börjar skjuta upp stänglar som täcker ogräsen under sig!
Ärter: Det odlas i år en del mera ärter än förut. Som ett nytt inslag har vi i år lokalt en rätt stor förekomst av ärtvivel. Dess kännspaka gnag ser ut som halvmåneformade gnagskador längs bladkanterna och kan vid massförekomst kräva bekämpning.
Det händer massor på fälten nu som bäst och man blir lätt försenad med eventuella växtskyddsåtgärder, – följ sgs. dagligen med läget!
Denna sida är uppdaterad den 11.6.2019 av Jan Grönholm, NSL
