Förekomsten av ärtvecklare, andra skadedjur och svampsjukdomar.
Vi har under vecka 25 i Ingå och under vecka 26 i Liljendal igen satt ut feromonfällor i ärtfält för att kunna följa med förekomsten av vuxna, flygande ärtvecklare.
I Ingå fanns det den 24.6. 21 och 33 st och den 28.6. 6 och 19 st ärtvecklare i de två fällorna så bekämpningströskeln har nu där överstigits två observationsgånger i följd. Ärterna i Ingå är av sorten Eso och de är sådda den 22.5.
I Liljendal fanns det den 28.6. hela 50 och 56 st ärtvecklare i fällorna så bekämpningströskeln har nu där överstigits ordentligt första gången. Ärterna i Liljendal är av sorten Ingrid och de är sådda den 13.5.
Gränsen för hotande mängd är tio ärtvecklare per någondera fälla två observationsgånger i rad. Bekämpningstiden infaller, beroende på rådande temperatur, efter 8 – 12 dygn efter den andra över tio st överstigande observationen. Eventuell bekämpning med Pyretrioder bör i allmänhet ske i slutet av blomningen när de kläckta larverna förflyttar sig mot de spirande baljorna. Lämpligt spruttillfälle torde infalla mot slutet av nästa vecka.
Utvecklingen av värmesumman verkar bli speciell inom den närmaste framtiden, först nära 30-graders värme och sedan fr.o.m. lördagen ca 10 grader svalare!
Bekämpningen av ärtvecklarna är mest viktig vid produktion av mat- och utsädesärter men vid riklig förekomst hotas också foderärter. Sannolikheten för stor förekomst av ärtvecklare är klart större i områden där det tidigare odlas ärter i grannskapet.
Nästa gång görs observationerna på måndag nästa vecka.
Förekomsten av skadedjur har i år överlag varit riklig långt pga. värmen. Värst ute är ojämnt grodda oljeväxtfält där de tidigast grodda delarna går i blom vilket begränsar användandet av preparat mot rapsbaggarna som härjar i de ”mittemellan” grodda delarna och mot jordlopporna som härjar i de sist grodda delarna, – en svårlöst ekvation att lösa på optimalt sätt! Därtill förekommer det också kålmal och kålbladstekel vars glupska larvers gnagskador skall följas med!
Men också i spannmålen har skadedjursförekomsten varit riklig, – jordlopporna härjade först och bladbaggslarverna senare, v.g. se inlägget från den 17.6.2024, speciellt i de tidigare sådda kornfälten med ställvis katastrofalt slutresultat. Också förekomsten av havrebladlus har lokalt varit riklig och mycket utdragen. När grödorna går mot axgång får dock förekomsten av havrebladlöss vara rätt riklig eftersom så sent spridd eventuell BYD-virus inte då mera leder till stor skada och därför att angreppen av dessa löss oftast ändå av sig själv ”brakar ihop” när stråna blir tillräckligt tjocka och träiga.
Det kan vissa år dock på nytt uppenbara sig löss i spannmålen efter ax/vippgång men de är av typen sädesbladlöss som ytterst sällan behöver bekämpas fast de kan förekomma rikligt inne i ax och vippor.
I vissa, främst vårvetefält kan man nu hitta skador där bara flaggbladet gulnar. Denna skada beror ofta på tidigare angrepp av trips. Tripps är små, ca knappt 1 mm breda och ca 2-3 mm långa, beige eller svarta skadedjur. Skadorna har skett tidigare och bekämpning är inte mera aktuell.
Men det är ju inte nog med det! Lokalt har det hittats också rätt så riklig förekomst av vetemyggor. Deras förekomst skall kontrolleras under lugna, varma kvällar, – om det blåser eller regnar lyckas inte de omkringflygande honorna lägga ägg. Dom kan lägga ägg fr.o.m. att axet börjar synas i sidan av bladslidan tills det att axet blommar. Bekämpningströskeln är 1 röd vetemygga/6-7 ax och 1 gul/ax. En praktisk bekämpningströskel är att bekämpning behövs om ett flertal, > 10 st, flyger upp om man sätter sig ned och öppnar upp vetebeståndet med armarna ända nerifrån marken.
På en del håll kan man hitta avgnagda ljusa långa strimmor längs bladnerverna främst på flaggblad, – skadorna är gjorda av sädesbladbaggens larv. Den omger sig med en svart slemklump av sin egna avföring och är rätt lätt att känna igen. Bekämpning, med pyretroider, behövs bara i enstaka fall där badens gröna delar hotas att bli uppätna.
Angreppen av svampsjukdomar har hittills varit rätt måttliga i vårvetena men när kornen, på områden som fått rikligare regn, slutit sig har bladfläcksjukan tagit fart. Tyvärr har den nu igen rådande torkan och hettan tagit så hårt på många kornfält att svampbekämpning knappast torde vara ekonomiskt motiverad.
Denna sida är uppdaterad den 28.6.2024 av Jan Grönholm, NSL
