Åtminstone i västra Nyland växer de tidigare sådda grödorna nu i allmänhet bra, – men det skulle behövas mera regn rätt så akut. Grödor som såddes vid morsdag har däremot kämpat i mer eller mindre hård skorpa så deras skick och utvecklingsskede varierar, – det händer dock massor i fälten nu i värmen!

Rågen: Har gått i ax och börjar blomma/blommar efterhand, – tål i detta skede bara ca en halv grad frost!

Höstvetet: Har gått eller går snart i ax. Följ under lugna, varma kvällar med förekomsten av vetemyggor eftersom det i allmänhet regnat tillräckligt i maj i år för att de skall aktiveras och den erforderliga värmesumman efterhand börjar närma sig. Dom kan lägga ägg från begynnande axgång till blomning. Bekämpningströskeln är 1 röd vetemygga/6 ax och 1 gul/3 ax men om ett flertal flyger upp vid nedböjning av beståndet har man lätt nått tröskeln.

Höstvetena har hittills hållits förvånansvärt friska men växtsjukdomarna har den gångna veckan börjat klättra uppför i bestånden och de kommer nog att öka efterhand när bestånden sluter sig varvid det vid axgång gäller att skydda lovande bestånd som hotas. Håll vakt på bladfläcksjuka, DTR, men också på eventuell gulrost eftersom den sprider sig med vinden, drabbar hela plantan på en gång och kan i värsta fall förstöra sgs. alla blad på en vecka!

I fält där man delat gödselgivan bör man börja tänka på att ge den andra givan gödsel vid inväntan av rikligare regn. Den mesta effekten på proteinet fås nog först senare men det gäller att man också får gödseln att lösa sig…

Vårvetet: Skjuter strå och går mot axgång men har hittills hållits rätt friskt förutom i direktsådda eller lättbearbetade fält med vete som förfrukt. I dessa har det redan en tid kunnat förekomma hotande angrepp av vetets bladfläcksjuka = DTR. Liksom i höstvetena kommer nog växtsjukdomarna att öka efterhand när bestånden sluter sig varvid det senast vid ax-gång gäller att skydda lovande bestånd som hotas.

Observera att i vetena har flaggbladet en mycket större, ja rent av avgörande, betydelse för axets matning än i korn vilket betyder att en sen axgångsbehandling är viktig i vetena.

Kornet: De tidigare sådda går nu i ax! Den i tidigare svalare väder uppkomna rikliga bestockningen har lett till att de flesta tidigare sådda bestånden nu börjar bli frodiga och tätt slutande vilket leder till att daggen kan ligga kvar sent på dagen och sjukdomarna börjar trivas!

Sedan den senaste veckan har förekomsten av kornets bladfläcksjuka nu klättrat uppåt i en del bestånd, – först och mest i direktsådda eller lättbearbetade bestånd med korn som förfrukt och/eller sådda med svagt/obetat utsäde. Om angrepp nu kan hittas rätt allmänt på något av de tre översta bladen brådskar det med bekämpningen o lovande bestånd!

De tidigare sådda bestånden är som sagt nu ofta frodiga och täta men rent allmänt är det nu rätt så torrt i naturen, – en eventuell stråstärkning före axgång bör göras med eftertanke och i första hand koncentreras till fält som inte lidit av skorpa men där fukten brukar räcka till.

Havren: Tidigare sådda bestånd skjuter strå och har, som prognoserna förutspådde, hittills skonats från desto mera löss, – efterhand mot vippgång får det förekomma flera löss per strå.

Våroljeväxter:  Ogräsbekämpningen kan ännu vara aktuell i senare sådda bestånd. V.g. se inlägget från den 15.6.

Eventuell bekämpning av tistel och/eller kvickrot skall göras före beståndet sluter sig och börjar skjuta upp stänglar som täcker ogräsen under sig! Kvickroten i de tidigare sådda bestånden har nu börjat bilda nya sidorötter.

 

Det händer som sagt massor på fälten nu som bäst och man blir lätt försenad med eventuella växtskyddsåtgärder, – följ sgs. dagligen med läget!

 

Denna sida är uppdaterad den 17.6.2020 av Jan Grönholm, NSL