Att så råg efter råg brukar i allmänhet gå bra bara man kan tackla halmproblemet, – om inte bortbalning av halmen görs är det i allmänhet säkrast att plöja gamla rågfält för att säkerställa groningen, det väntas ju regn nu så det borde inte uppstå likadana problem med groningen som i fjol.
Att så höstvete efter höstvete är lättare gjort men medför alltid en förhöjd risk för angrepp av det av den randiga dvärgstriten spridda viruset som leder till vetedvärgsjuka.
Faktorer som ökar riskerna är:
- Tidigare angrepp på området, – höstvetefält som tvinväxt, färgats gul-röda och inte bildat ax
- Vete som förfrukt
- Mycket växtrester i ytan efter förfrukten
- Minimerad eller utebliven bearbetning
- Tidig uppkomst i varmt och torrt väder
- Förekomst av spillvete, rajgräs eller vitgröe
Om risk för angrepp förekommer bör bekämpning ske i 1 – 1,5 bladstadiet pyretroider, – om fritfluga bekämpas bekämpas i allmänhet också dvärgstriten.
Denna sida är uppdaterad den 5.9.2017 av Jan Grönholm, NSL
