Frostskador i fält

Frostskador kan lokalt nu hittas i många grödor.

I maj förkom det nattfrost flera nätter i följd och efterhand har skadorna kunnat börja hittas i grödorna, – speciellt i kornfält och vallar som växt på låglänta marker.

På avstånd ser skadade områden i kornfält ljusgröna/vitnade ut och vid närmare betraktelse syns skadorna antingen som vitnande, ofta ihoprullade och spetsigt spretande, bladspetsar eller som ett eller flera gulnade/vita ca 0,5 cm breda band tvärs över bladen. Efterhand dör bladet ovanför det lägsta bandet eftersom livsfunktionerna ovanför det stoppats av frostskadan. Frostskada i vårvete och havre skiftar mera i rött än gult.

Grödor som växer på torr och mullrik jord, på lättbearbetat med mycket växtrester i ytan eller som är direktsådda drabbas oftast hårdare av frosten eftersom markens hjälp mot frost i form av värmestrålning där är svagare/svag.

Om det finns någorlunda med fukt och värme repar sig vårspannmål i allmänhet sgs. helt t.om. efter en svårare nedfrysning. Beståndet kan bli lite trassligt pga. överdriven bestockning.

Frostskada kan dock vara betydligt mera förödande om den drabbar råg som börjar blomma! Vid det skedet tål rågen bara ca – 0,5 grader innan blomningen störs/förstörs vilket senare syns som tomma delar av axet, – inga kärnor bildas i frostskadade delar av axen.

Rågens blomning närmar sig och vädret verkar att slå om och bli varmare så vi får hoppas att frostnätterna börjar vara över fast säker är man aldrig, – det finns ju ännu järnnätterna på kommande…

Också många lägre belägna vallfält har drabbats av frostskador och det syns nu som svagt röd-gul-brunfärgning av bladspetsarna på de översta bladen med inbromsad/avtagen tillväxt som följd.

Eftersom vallarna redan före dessa skador led av torka är nedsatt skörd att vänta på många håll. Här gäller det för växtodlingsgårdar att fråga sina nötgårdsgrannar om de har behov av att skörda mera vallar s.s. Naturvårdsvallar eller Fodervallar på växtodlingsgårdar innan man bara krossar ned dem!

Denna sida är uppdaterad den 7.6.2023 av Jan Grönholm, NSL